
Men i lördags så var det dubbla klasser i både hopp och agility.

Jag och Jytte har debuterat i rallylydnad. Tränat en dag och lärt mig skyltarna en dag och går runt första gången på 98 poäng!!
Vilken kanonhall.. grymt underlag och väldigt fin.
Hela helgen bestod av 6 lopp, tre i varje.
Min lilla svartvita gick kanon hela helgen. Alla de missar som var bara mitt fel och Jytte var kanonbra. Lyssnade på precis allt och var kanonkoncentrerad.
Hela 3 SM-pinnar fick vi med oss hem. 2 i hopp och 1 i agilityklass. Den i agility behövde vi verkligen då vi fortfarande saknar pinnar där inför SM.
De i hopp blev en bonus :)
Knåpade ihop en film av det som fanns på film.


Min lilla Tess snart ett år har börjat löpa. Liten blir stor tack och lov :)

Jag och Tess är precis hemkomna från kursavslut. Vilken utveckling och fina framsteg hon gjort i spåret min lilla "valp". Hon är så kanonkul att jobba med. Hon tycker verkligen att allt är kul!! Hon är precis dom Jytte! Dom är med på allt och dom gör det som förväntas av dom.
Jag har såna roliga planer för lilla Tess!
Tänk vad det skulle kunna bli med denna hund.
Jag har lite smått börjat introducera A-hindret för Tess och har börjat tänka i tankarna på om jag ska ha running contacts eller 2 av 2 på, på balanshindrena.
Jag ser både för och nackdelar med med bägge metoderna och blir lite konfunderad i vilken jag ska välja.
Jytte har ju 2 av 2 på. Nu i klass 3 så kommer hon förmodligen aldrig vinna nått agility lopp med tanke på de lite sämre tiderna vi får eftersom hon är lite stor galopperad och den metoden kostar väldigt mycket tid eftersom hunden faktiskt saknar ner ganska mycket innan hon ska "trampa".
MEN Jytte har heller aldrig haft nått kontaktfälts fel under hennes tävlings karriär. Vi är ju alltid väldigt säkra på hinder men lite långsammare.
Denna säkerhet har gett oss raket fart upp till klass 3. Hon var ju bara 2 år!
Running ger ju en mycket snabbare hund både före/efter och på hindret och ger därmed snabbare tider. Om man nu bara ser till kontaktfälts hindrena. MEN jag har sett många som kör running som får kontaktfälts fel lite då och då. Dels för att det sista galopp språnget blir för stort och de faktiskt missar kontakt fältet, eller för att domaren inte hinner se att hunden faktiskt har en tass på och ger 5 fel för att hon/han tror att det missades..
Så vad väljer man?
Jag och V diskuterade detta lite och det var som han sa. Säg att ex: var 5:e tävling blir 5 fel på kontaktfält och du topp placerar dig på resten för att du får så bra tider. Då kan det vara värt det..
JA jag håller faktiskt med...
Men tänk om den 5:e gången är på ett SM eller VM?
Då kan man tappa hur många topp placeringar som helst och hamna nedanför den som tar sig runt felfritt med 2 av 2 på som fick något sämre tid....
Nu tävlar jag inte på den nivån (än) och jag är mycket väl medveten om att det är andra faktorer på banan som kan påverka placeringar. Men om vi ser till kontaktfälten....
Återigen.. Vad väljer man?
Häromdagen så åkte jag ut med mina hundar och tränade upplet med Mariah.
Det skulle vara Tess första upplet i skog med väldigt högt gräs.
Vi la ut 16 dummys och hundarna fick leta hejvilt.
Jag är väldigt förvånad över hur snabbt Tess snappar upp vad hon ska göra. Hon kollade på de vuxna hundarna nån minut först. Sedan skickade jag henne.. Utan hjälper från mig och hon kommer glatt in med dummy efter dummy.
Och när det är dags för de andra hundarna att jobba så sitter eller ligger hon på fint vid sidan om och väntar på sin tur..